Trapptripp

Påsken kom och gick även detta år. Inget konstig med det. I mitt fall hände dock något konstigt. Det började under Påskaftonen med att jag kände mig onaturligt trött. Jag kopplade ihop det med en extra blodig efter jobbet-öl två dagar tidigare och tänkte inte mer på det. Påskdagen fortsatte i samma mönster med den skillnaden att jag även var illamående. Ett blodsockertest visade varför. Jag låg på 10,5 och värden över tio gör mig illamående och trött.

Jag får ner värdet till 3,8 lagom till lunch innan det stiger till 14,8 till middag. Sedan ligger det högt ända tills dess att jag vid lunchtid första arbetsdagen efter påsk tvingas gå hem på grund av illamående. Då är blodsockret på 4,2 innan det stiger igen. På onsdagens eftermiddag summerar jag de senaste dagarna. Blodsockersnittet ligger på 11,05, jag är uttorkad, har ilningar i tänderna och eftersom jag numera har det som rutin att väga mig kan jag konstatera att jag gått ner fyra kilogram sedan innan påskhelgen.

I ett sådant här läge går man genom allt som kan ha att göra med det onormala blodsockervärdet. Har jag missat Lantus någon dag? Oklart. Är insulinet förstört? Bäst att byta pennor. Har insulinet frusit i kylskåpet? Bäst att hämta ut nya. Har jag någon infektion i kroppen? Oklart.

Onsdag kväll ökar jag Lantusdosen från åtta till tio. På torsdagen från tio till tolv. På fredagen vaknar jag upp med 8,5 och mår för första gången bra. Därför åker jag till jobbet igen. Jag vill inte förstöra något så jag hoppar över frukosten och till lunch ligger jag på 7,7. Det är visserligen inte hela sanningen för jag har värden på 8,7 och 10,0 däremellan. Efter lunch ligger jag på 15,7. Ytterligare någon timme senare 16,3 och jag kompenserar med lite insulin. Jag ringer nu även min diabetessköterska och förklarar läget. Jag har sedan tidigare ett inbokat läkarbesök på måndagen men jag ville inte vänta.

Efter lite konfererande med min sköterska kommer vi överens om att jag fortsättningsvis under helgen ska dutta med insulinet mellan måltiderna. Om det inte skulle funka fick jag komma in till sjukhuset. Jag fick även ketonstickor utskrivna för att försäkra mig om att det inte var det som spökade. Så fortskred helgen och söndag kväll tar jag 14 enheter Lantus och elva enheter Novorapid till middagen. Som jämförelse tog jag alltså åtta enheter Lantus och 3-5 enheter Novorapid innan.

Mötet med läkaren på måndagen blev nästan som ett förhör. Han försäkrade sig om att jag inte hade gammalt insulin och hade varierat stickplatser. Han frågade även om det inte var så att jag ändå hade en infektion i kroppen. Jag menade att det borde ha märkts vid det här laget eftersom detta pågått i tio dagar nu. Vi tittade så att det inte var blodsockermätaren det var fel på, men min visade exakt samma som deras. Han tyckte det hela lät synnerligen besynnerligt. Jag passade på att fråga om min viktökning och han menade att det var i sin ordning i och med tillförseln av insulin. Han avslutade vårt möte med att påpeka att all hans rutin ändå pekade åt att det var en infektion som stökade till det för mig. Jag brukar inte bli hög av infektioner. En gång på fem kanske jag blir något högre än vanligt, men aldrig sådana här nivåer. En annan teori som vädrats är att jag blir stressad över de höga nivåerna som gör att blodsockret höjs av den anledningen. Jag blir sällan stressad och blir jag det har det motsatt effekt på blodsockret. Vi kom överens om att jag på egen hand skulle experimentera med doserna under veckan och återkomma framåt helgen för att stämma av.

Redan dagen efter har jag anledning att tro att läkaren kanske har rätt ändå. Efter lunch får jag vansinnigt ont i halsen och dagen avslutas på närakuten med en konstaterad halsfluss. Trots detta märks inget nämnvärt på mitt blodsocker jämfört med tidigare vecka. Jag beslutar dock att avvakta med att kontakta diabetesvården tills dess att infektionen övergått. Idag, med en veckas penicillinbehandling, klassar jag mig själv som frisk så jag ringde därför och stämde av med min sköterska. Ingenting har förändrats vad gäller mitt insulinbehov och jag råddes till och med till större intag av Lantus. Kanske till och med en uppdelning av dosen till två gånger per dag. Det skulle betyda närmast en fördubbling som över en natt.

Synnerligen besynnerligt.