Archive | mars 2015

Interludium

Mitt senaste inlägg handlade om vikt. Det kommer det här också gör till viss del. Ett omslag i arbetsklimatet har nämligen lämnat mig stundtals stillasittande och det kombinerat med ett ovanligt högt intag av saker en oinsatt skulle kalla direkt farligt för mig (läs bakverk) har min vikt en tid varit uppe på och över 85 kg. Det vill säga närmare 20 kg mer än tidigare. Efter ett kortare inre resonemang kom jag och mitt samvete dock överens om att kraftigt skära ner på sötsakerna vilket lämnat mig med en matchvikt på 83 kg i skrivande stund.

Det här med vikt har aldrig varit ett problem för mig tidigare. Jag var den där som kunde äta vad som helst, hur mycket som helst utan att lägga på mig nämnvärt i vikt. Jag behövde aldrig tänka på vad fem pizzor på fem dagar skulle göra med figuren. Jag faller fortfarande in i dessa tankebanor då och då och märker det först när t-tröjan inte längre räcker runt buken och in innanför byxlinningen utan i stället putar ut som ett vindskydd i miniatyr. Men det är inte av fåfänga i första hand jag stör mig på den här förändringen hos mig själv. Det är givetvis de hälsomässiga aspekterna som står i centrum.

De senaste dagarna har diabetes varit på tapeten medialt i och med bortgången av Max Stenbeck, som i tio år hade haft diabetes och enligt uppgift dog i sviterna av den. Om jag tillåts spekulera tror jag det handlar om dödsfall kopplat till insulindosering. Antingen för lite eller för mycket insulin. Även om det givetvis är tragiskt att en ung människa går bort är det bra att sjukdomen diskuteras offentligt och att folk uppmärksammar den. Varje dag dör fem personer i Sverige på grund av diabetes. Den siffran bör ge sjukdomen mer respekt än vad den får.

Chansen av leva länge med diabetes ökar i och med att bättre hjälpmedel hela tiden introduceras, men i grund och botten är det den drabbade själv som sköter om sin hälsa. Med ett maniskt manér kan man således leva lika långt eller längre som om man inte hade haft diabetes. Det är där det fallerar för många. Det finns varken tid eller engagemang hos mig att leva som jag ”borde”. Jag har dock gjort förändringar som jag inte har uppfattat som jobbiga. Jag har sedan insjuknandet för nästan exakt ett och ett halvt år sedan inte druckit en droppe vanlig, sockrad läsk, inte en droppe mjölk, antal glas juice jag har druckit kan jag räkna på ena handens fingrar, jag har inte någon gång heller ätit ett tuggummi. Alla dessa saker är sådant som påverkar blodsockret och jag har gjort ett aktivt val att avstå dessa. Jag säger inte att diabetiker som dricker ett glas mjölk till maten gör fel, jag säger att jag inte gör det. Innan sjukdomen drack jag ungefär 1,5 liter mjölk om dagen för att sätta det i perspektiv. I övrigt är mitt levnadssätt mer eller mindre som det var tidigare, om än något mer hälsomedvetet.

Under de senaste 18 månaderna har jag upptäckt saker hos mig själv som skiljer sig från det uttalade sätt de bör påverka mig, sett ur den genomsnittlige diabetikerns synesätt. Mitt blodsocker sjunker när det borde höjas av stress. Det sjunker även när det inte borde det av kaffe. En infektion höjer blodsockret i ungefär hälften av fallen, övriga gånger lämnas det oberört.

Vid lågt blodsocker blir jag svettig, skakig, blek, förvirrad och aggressiv. Vid högt blir jag dåsig, yr, irriterad och somnar allt som oftast. En incident jag ser tillbaka på med skamsen blick är ett tillfälle ute på lokal. Sällskapet hade ätit mat och intagit en inte alltför blygsam mängd pilsner. Jag hade dock hållit mig någorlunda i skinnet och var vid god vigör om jag får säga det själv. Jag sitter och samtalar med en ur sällskapet när jag plötsligt känner hur svettpärlor rinner ner för ryggen. Utan förvarning drar jag en kaskadspya rakt ut över bord, stolar och golv. Efter det minns jag inget förrän jag sitter i en taxi halvvägs hem. Jag har dock fått återberättat för mig att jag blev ledd ut av två vänner, vilka även hjälpte mig testa blodsockret. Min mätare har ett noterat värde på 6,5 vid tillfället vilket gör att jag misstänker ett hastigt blodsockerfall. Alternativt matförgiftning, vilket verkar osannolikt eftersom jag var den ende som valde att kräkas denna kväll.

Beräknat datum till nästa inlägg: 15-20 april.